Jag fick den energin som jag behövde igår. Jag träffade fyra fantastiska kvinnor som inte längre bara är några "mamma-vänner" som de var from the very first start, då vi mest pratade bebisar, bajs och blöjor. Och jag var ny som mamma och tyckte att alla kvinnor som klarat av fler än en förlossning var riktiga superhjältar och då jag stundtals kände mig liten och förvirrad. Då, då fanns de där och det räckte med att vara just bara "mamma-vänner".
Nu är de alla, en del av mig, av mitt liv. De får mig att skratta och gråta och vi behöver inte förklara oss femton-tusen gånger.. Vi förstår varandra ändå. Direkt.
Och jag tycker det är så skönt att ha sånna; som man kan säga både det som tränger på och ord som bubblar ur en, utan att man hinner blinka.
Jag skulle säga att jag är en lyckligt lottad själ. Ja, ett litet hallelujah-moment på det!
Och tack, tack, tack för att ni finns tjejer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar